Hushållning med åkermark är en framtida ödesfråga. Det menar Ingmar Messing (bilden), Susanne Johansson 
och Rune Andersson, forskare på SLU i Uppsala. Den totala arealen odlingsmark är redan idag för liten i förhållande till jordens växande befolkning, därför måste vi sluta bygga på värdefull åkermark, skriver forskarna i UNT. De får stöd av organisationen Den goda jorden.

Det är ett förslag till ny översiktsplan i Uppsala som får Ingmar Messing, Susanne Johansson och Rune Andersson att skriva, men de för också ett generellt resonemang om det växande behovet av att värna odlingsbar mark och vattentillgångar (bland annat med hänvisning till Bo Pellnäs debattartikel om klimatförändringarnas säkerhetspolitiska konsekvenser, som vi tidigare uppmärksammat här på Framtidens land).

De får också stöd i det resonemanget i en debattartikel i Dagens samhälle, skriven av organisationen Den goda jordens ordförande Hans Andersson. Det är en organisation som, enligt egen utsago, ”förmedlar kunskap om åkermarkens stora betydelse för kommande generationers mat- och energiproduktion”. Andersson skriver att det nu finns reaktioner mot att exploatera åkermark på flera platser runt om i Sverige och nämner bland annat Malmö, Varberg, Kungälv, Norrköping och Borlänge.

Men tillbaka till forskarna vid SLU. Kärnan i deras resonemang är att vi måste vara försiktiga med hur vi använder den livsviktiga naturresurs som åkermarken är ”eftersom hushållningen med denna naturresurs är en av framtidens viktigaste ödesfrågor både på kort och på lång sikt; lokalt, nationellt och internationellt”.

”Redan i dag”, fortsätter de, ”ser vi att åkermarken inte räcker till. Den totala arealen åkermark är helt enkelt för liten i förhållande till den växande befolkningen och de ökade kraven på livskvalitet i en stor del av världen”.

De pekar på en rad faktorer som gör det nödvändigt att trygga en inhemsk livsmedelsproduktion för att skapa en hållbar framtid: stigande olje- och spannmålspriser, minskade livsmedelsreserver, ekonomisk obalans, oljeutsläpp och vulkanutbrott med askmoln. De avslutar sin artikel med uppmaningen att det är dags att bromsa upp exploateringen av jordbruksmarken.

Samma linje driver alltså organisationen Den goda jorden. I Dagens samhälle skriver ordföranden Hans Andersson att all åkermark kommer att behövas för att förse framtida generationer med mat.  Han tycker också att myndighetstillsynen på området måsta förändras.

”Frågan är alldeles för viktig för att skötas enbart av kommunpolitiker med tillväxt för ögonen. Miljöbalkens skrivning, att brukningsvärd åkermark får tas i anspråk om det inte finns alternativ, prövas sällan eller aldrig. Alternativ finns i regel om insikten och viljan finns”, skriver han och fortsätter:

”En regional samverkan måste till och en myndighetstillsyn så att förhållningssättet till åkermarken kan ändras. Därför måste lagskyddet stärkas. Länsstyrelsen har grund för ingripande på en rad områden, men inte för den livsviktiga åkermarken”.

Vad tycker du – är det dags att sluta bygga på matjorden? Är kommunernas vilja att expandera bebyggelsen ohållbar? Och har du egna exempel på hur åkermark exploateras på ett olyckligt och onödigt sätt i din hemtrakt?