Marit Paulsen (FP) var en av deltagarna i På Landet – Framtidsforum. I samband med seminariet kritiserade hon också föreställningen att ekologisk och närodlad mat är det enda rätta i en debattartikel i GP. ”I matdebatten hamnar ofta fokus på att undvika transporter, medan transporterna i verkligheten enbart står för en liten del av den totala miljöpåverkan”, skriver hon.

Produktion och konsumtion av livsmedel var två av de frågor som väckte mest diskussion under Framtidsforum på Axevalla travbana 4 juni .

Debatten mellan Livsmedelverkets Irene Mattisson och professor Fredrik Nyström blev lika het som den tidigare varit här på Framtidens land.

Nyström kritiserade på nytt Livsmedelverkets kostrekommendationer med stöd i ny vetenskaplig forskning, och Mattisson försvarade verkets inställning med att rekommendationerna är anpassade för en frisk, vuxen befolkning.

Debatten mellan Peter Einarsson Sveriges Ekobönder, LRF:s förbundsordförande Lars-Göran Pettersson och EU-parlamentarikern Marit Paulsen handlade bland annat om det faktum att en allt större del av det svensken stoppar i matkassen är importerade livsmedel, samtidigt som det finns en efterfrågan på närodlat.

Det hänger inte riktigt ihop, och en orsak, menade debattörerna, kan vara att debatten om maten under lång tid varit inriktad på att minska kostnader för producenten och sänka priser för konsumenten. I reklambladen är det mer röda bokstäver som pratar om extrapriser än information om hur maten producerats, konstaterade man.

Marit Paulsen menade också att det finns både ett ointresse och en okunskap bland svenska politiker när det gäller matproduktion, och jämförde med Frankrike där president Sarkozy säger att bönderna och lantbruket är lika viktiga som rymdforskningen.

I samband med Framtidsforum skrev Marit Paulsen också en debattartikel i GP tillsammans med Helena Holmberg (FP), vice ordförande i miljönämnden i Göteborg. De två folkpartisternas budskap, som Marit Paulsen framfört även tidigare, är att matdebatten fokuserar alltför mycket på ekologiskt och närodlat.

”I debatten om maten, dess miljöstörningar och systemproblem, finns i dag en fast cementerad föreställning: det enda rätta är det lokala och det småskaliga. Egen odling, ekologiskt och närproducerat. Man köper ekolåda för hemleverans vid dörren. Vi ifrågasätter denna idé”, skriver de.

Orsaken till deras ifrågasättande är att det småskaliga aldrig kan bli annat än en marginell företeelse, menar de, och fortsätter: ”Grunden till vår matförsörjning måste vara mer eller mindre storskalig, effektiv, livsmedelsindustri”.

De vänder sig också mot den, som de menar, överdrivna kritiken av att livsmedel transporteras långa sträckor.

”Handel med mat är bra och viktigt. Frihandel har alltid genom historien lett till ökat välstånd – både hos den som exporterar och den som importerar. I matdebatten hamnar ofta fokus på att undvika transporter, medan transporterna i verkligheten enbart står för en liten del av den totala miljöpåverkan. Kära konsument, du ska inte ha dåligt samvete när du köper sockerärter från Kenya. Tvärtom!”

Debattartikeln har väckt en hel del debatt. Signaturen Goran skriver:

”Antalet megastäder i världen, med fler än tio miljoner invånare, ökar snabbt. Allt färre bor på landsbygden. Över hela världen diskuteras hur matdistributionen till storstäderna ska lösas. Närodlat, (även på balkonger, tak, terrasser, trädgårdar) är på modet till de stora matjättarnas ilska. I sådana lägen kan man alltid räkna med att Marit Paulsen dyker upp med stöd till multijättarna. Och som vanligt är det mest bludder och lite fakta”.

Och Lena Klevenås:

”Det viktigaste är naturligtvis allas rätt till mat. Över en miljard människor svälter. Då blir närodlat inte bara en fråga om att vi ska äta det vi odlar här utan ännu viktigare att DE får äta det som är odlat DÄR. Nu får vi svenskar, i kraft av vår köpkraft, importerad mat från hela världen, medan fattiga människor körs bort från sina marker för att det ska odlas för export. Det pågår en enorm ’landgrabbing’  - där regeringar tillåter ’uppköp’ av mark dör småjordbrukare som har försörjt sig och sina familjer”.

Att frågan om närodlat inte är enkel framgår också av en artikelserie i GP. Där konstateras bland annat det bara är namnet i många produkter som är lokalt. Så kommer till exempel köttet i Onsalakorven från Finland, Jakobsdals rostbiff är egentligen sydamerikansk och Grebbestads ansjovis packas i Polen.

Närodlat?

Tja, matjätten Atria förklarar i GP att man inte vill byta ut sina starka varumärken och att ortsnamnen i deras sortiment handlar mer om var receptet kommer ifrån ursprungligen, inte var maten tillverkas eller var råvaran kommer ifrån i dag.