Ett glesbygdsområde kännetecknas av gles bebyggelse samt långa avstånd till sysselsättning, service och andra orter. I sådana områden satsas det på regionala bidrag för att underlätta och möjliggöra företagsutveckling.

När det gäller nationella satsningar omfattas hela vårt avlånga land av så kallade strukturfondsmedel inom ramen för regional sysselsättning och konkurrenskraft. Dessa medel fördelas i huvudsak enligt följande kriterier: BNP, befolkning, sysselsättningsgrad, utbildningsnivå, befolkningstäthet och arbetslöshet. Dessa kriterier ligger också till grund för EU:s tilldelning av medel.

De nordligaste länen får mest

I enlighet med ovanstående kriterier gällande glesbygdsområden, tilldelas Sveriges fyra nordligaste län extra mycket medel, vilket motsvarar omkring 35 euro/capita och år. Totalt sett blir det cirka 1,9 miljarder kronor i strukturfondsmedel.

Ytterligare en satsning inom ramen för Landsbygdsprogrammet är den man kallar “Leader”. För att kvalificera sig som ett Leaderområde ska invånarantalet ligga mellan 10 000 – 100 000 personer. Städer och tätorter som har ett invånarantal på upp till 20 000 personer räknas också.

Satsningarna kan handla om allt från postgång och skolbussar till timmerbilar och sotartjänster – allt och alla ska kunna ta sig fram. Detta i sin tur kräver framkomliga vägar och en fungerande infrastruktur, två av nyckelfaktorerna för att livet på lands- och glesbygden ska fungera.

Bryt ner helheten i delar

När väl visioner, strategier, syften och mål är på plats behöver varje region och ort fundera över hur just den ska kunna särskilja sig. Många glesbygdskommuner har ett enastående vackert naturlandskap utanför knuten, något som inte sällan är människors sinnebild av lands- och glesbygden i Sverige. På det planet är alltså dessa områden relativt likvärdiga, så vad är det som skiljer dem åt?

För att ta reda på det bör man utgå ifrån ortens grundvärderingar och grundförutsättningar. Man bör fokusera på att hitta just det där som särskiljer orten från alla andra, liknande orter. Vad fungerar bra och hur kan vi bygga vidare på det? Vad behöver vi tillföra eller reducera? Vad finns det här som kan locka andra att flytta hit?

Samsyn och samarbete

Två mycket viktiga faktorer för att lyckas nå målen är samarbete och samsyn – från start till mål. Att sitta i en massa möten, som sällan leder till något konstruktivt och bara upptar människors värdefulla tid, är en mindre effektiv väg att gå för att nå samsyn. Det krävs ett antal nedbrutna och konkreta mål, en inventering i kompetenser (inte minst spetskompetenser) och delaktighet på alla nivåer och i alla led.

När man har nått så långt brukar det mesta ordna sig per automatik; människor känner sig trygga och säkra i sin roll, man får insyn i varandras verksamheter och bygder, man upptäcker att man har många gemensamma nämnare och i vissa fall liknande problem. Detta i sin tur leder oftast till en naturlig vilja och lust att samarbeta.