Jag minns fortfarande känslan när den första fiberkabeln grävdes ner i närheten av min gård på landsbygden. Det var mer än bara en teknisk uppgradering; det kändes som att en ny dörr öppnades till världen. För oss på landsbygden är stabil och snabb uppkoppling inte en lyx, utan en grundförutsättning för att kunna leva, arbeta och utvecklas på samma villkor som i städerna. Denna artikel handlar om den digitala omställningen i Sverige, driven av utbyggnaden av fiber och bredband – en tyst revolution som håller på att omforma våra samhällen från grunden. Den skapar nya möjligheter, men ställer oss också inför utmaningar som vi behöver hantera gemensamt.

Visionen om ett uppkopplat Sverige når landsbygden

Sverige har länge haft en vision om att vara ett land i digital framkant. Redan 2016 antogs den nationella digitala strategin med det tydliga målet om ett helt uppkopplat Sverige till 2025. Det som är särskilt glädjande för oss som bor utanför de större tätorterna är att strategin uttryckligen inkluderar glesbygd och landsbygdsområden. Målen är ambitiösa: senast i år, 2025, ska 98 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband med en kapac kapacitet på minst 1 Gbit/s, enligt regeringens bredbandsstrategi. Resterande 1,9 procent ska ha tillgång till minst 100 Mbit/s och 0,1 procent till minst 30 Mbit/s. Även om Sverige generellt har en mycket hög internetpenetration, närmare 98 procent enligt siffror för 2024, krävs det riktade insatser för att nå de sista procenten, som ofta finns just här, på landsbygden där drygt 11 procent av befolkningen bor.

Hur ska då detta ambitiösa mål nås? Utbyggnaden sker i första hand marknadsdrivet, men vi vet alla att det inte alltid är kommersiellt lönsamt att dra fiber till de mest avlägsna gårdarna. Därför kompletteras marknadskrafterna med offentlig finansiering. Staten har, via Post- och telestyrelsen (PTS), avsatt betydande summor i nationellt bredbandsstöd. Under 2023 handlade det om drygt 1,2 miljarder kronor specifikt för utbyggnad i områden där marknaden inte räcker till, och ytterligare medel har anslagits för 2024 och 2025 (100 miljoner SEK årligen 2023-2025 efter tidigare större satsningar). Även EU bidrar genom olika fonder som Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EAFRD) och, i norra Sverige, Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERDF). Dessa stöd är avgörande och når, enligt PTS, allt längre ut i glesbygden för varje år som går, vilket ger hopp även till de mest kostsamma projekten.

För att samordna denna komplexa process finns Bredbandsforum, en plattform utsedd av regeringen där myndigheter, företag och organisationer möts för att identifiera hinder och finna lösningar för bredbandsutbyggnad i hela landet. Kommunerna spelar också en viktig roll, inte minst genom att hantera tillstånd för grävning i kommunal mark och ibland även genom egna satsningar på infrastruktur. Verktyg som PTS Bredbandskartan ger en överblick över befintlig och planerad täckning, vilket underlättar planeringen för både utbyggare och oss som väntar på anslutning. Allt detta sammantaget driver på den digitala transformationen, steg för steg, bygd för bygd.

Fiber som motor för landsbygdsutveckling

Men vad innebär då den här uppkopplingen i praktiken? Enligt min erfarenhet handlar det om så mycket mer än att kunna strömma film utan avbrott. En stabil och snabb uppkoppling är en grundpelare för att kunna välja var man vill bo och arbeta. Möjligheten till distansarbete har exploderat de senaste åren, och fiber gör att vi på landsbygden kan konkurrera om samma jobb som de i städerna, utan att behöva flytta. Det gör det också mer attraktivt för nya människor att våga ta steget och flytta ut på landet, vilket är avgörande för att hålla våra lokalsamhällen levande. Det handlar helt enkelt om en ökad livskvalitet och valfrihet.

För företagandet på landsbygden är digitaliseringen en revolution. Nya affärsmodeller blir möjliga, och lokala producenter kan nå kunder över hela landet, eller till och med globalt. Inte minst ser vi en stor omställning inom de så kallade areella näringarna – det vill säga näringar baserade på mark och vatten, som jord- och skogsbruk. Inom jordbruket, exempelvis mjölkproduktion som studerats i bland annat Uppsala-regionen, används digital teknik såsom drönare och sensorer för att effektivisera och övervaka odlingar och djurhållning. Automatisering, som mjölkningsrobotar, ökar produktiviteten och förändrar arbetskraftsbehovet, även om det också ställer krav på nya kunskaper. Denna utveckling, som ofta delfinansieras via landsbygdsutvecklingsprogram, är central för näringens framtida konkurrenskraft och hållbarhet. Det öppnar också dörrar för småskalig livsmedelsproduktion på landsbygden.

Tillgången till digitala tjänster är en annan avgörande faktor som minskar avstånden. Möjligheten att ha digitala vårdmöten, delta i distansutbildningar, sköta myndighetskontakter online och handla varor och tjänster på nätet gör livet enklare och mer tillgängligt för oss på landsbygden. Det kompenserar för längre avstånd till fysisk service och bidrar till en mer jämlik tillgång till samhällets resurser. Men, som studier visar, räcker det inte med infrastruktur. Digital kompetens och förmåga att använda tjänsterna är minst lika viktigt för att fullt ut dra nytta av digitaliseringens möjligheter. På en mer strategisk nivå möjliggör uppkopplingen utvecklingen av så kallade “Smarta Byar” (Smart Villages). Det är ett koncept som EU driver på genom initiativ som Digital Rural, där lokalsamhällen använder digital teknik för att hitta smarta lösningar på lokala utmaningar. Det kan handla om allt från energioptimering, som att installera solceller på landsbygden, och delningsekonomi till förbättrad lokal service och nya former för samverkan. Genom att engagera lokalsamhället och utbyta erfarenheter mellan regioner kan vi se till att digitaliseringen verkligen utgår från våra behov och stärker våra bygder inifrån.

Utmaningar på vägen mot full uppkoppling

Trots de stora framstegen och de statliga miljardsatsningarna är vi inte framme än. Den digitala klyftan mellan stad och land, och även inom landsbygden, finns fortfarande kvar. Som regionala data från exempelvis Värmland visar kan utbyggnadstakten plana ut och skillnader mellan kommuner bestå, där vissa regioner släpar efter riksgenomsnittet och inte når de nationella bredbandsmålen. En särskilt svår nöt att knäcka är att nå de allra mest avlägsna hushållen och företagen, den så kallade “sista milen”. Tidigare granskningar har belyst hur nuvarande regler för bredbandsstöd riskerar att missgynna de som bor allra glesast och har de högsta anslutningskostnaderna, eftersom stödet ofta prioriterar projekt som ger flest anslutningar per investerad krona. Detta är en viktig fråga att bevaka så att ingen lämnas utanför, oavsett om man vill flytta till lantliga Gästrikland eller någon annan del av landet.

De praktiska hindren är också påtagliga. Att gräva ner fiber i kuperad terräng eller över långa avstånd är kostsamt och tidskrävande. I vissa områden släpar även utbyggnaden av mobilnäten, särskilt 5G, efter i landsbygdsdelarna, trots att mobilt bredband är ett viktigt komplement till fiber. Det krävs fortsatta investeringar och kanske nya, innovativa lösningar och samverkansmodeller mellan operatörer, kommuner och regioner för att övervinna dessa hinder och säkerställa att även de sista vita fläckarna på kartan fylls i. Slutligen får vi inte glömma den mänskliga faktorn. Det handlar inte bara om kablar i marken, utan också om att alla ska kunna och vilja använda tekniken. Digital kompetens är avgörande, och här finns fortfarande ett behov av utbildning och stöd, särskilt för äldre eller ovana användare. Vi behöver också säkerställa att kostnaden för anslutning och abonnemang är överkomlig för alla. Intressant nog visar studier att det även finns fastighetsägare som aktivt tackar nej till fiberanslutning av olika skäl, vilket belyser att utbyggnaden inte är en helt friktionsfri process ens när möjligheten erbjuds.

Framtidens uppkopplade landsbygd en gemensam resa

Den digitala omställningen är utan tvekan en av de mest omvälvande förändringarna för Sveriges landsbygd i modern tid. Potentialen är enorm – att skapa levande lokalsamhällen med starkare företag, bättre service och högre livskvalitet. Men för att nå dit krävs fortsatta gemensamma ansträngningar. Samverkan mellan stat, regioner, kommuner, företag och inte minst lokala krafter som byalag och fiberföreningar är helt avgörande. Erfarenheter visar att projekt där det finns en stark lokal vilja och flexibilitet att anpassa lösningarna efter de lokala förutsättningarna ofta blir mest framgångsrika.

Jag ser det tydligt här i min egen bygd. När fibern väl kom på plats öppnades nya dörrar för grannar som driver småföretag, för ungdomar som studerar på distans och för oss som vill kunna sköta allt fler ärenden hemifrån gården. Det är ofta lokala eldsjälar, de där personerna som vägrar ge upp och som driver på i fiberföreningar och andra initiativ, som gör den verkliga skillnaden. Det är vi på landsbygden som tillsammans bygger vår framtid, och den digitala infrastrukturen är ett av våra viktigaste verktyg.

Hur ser då den fullt uppkopplade landsbygden ut? Jag tror att den är en plats där tradition möter innovation på ett självklart sätt. Där digital teknik används för att utveckla hållbara lösningar inom jordbruk, energi och transporter. Där starka lokala gemenskaper blomstrar, stärkta av digitala plattformar för samverkan och informationsutbyte. Och där avståndet till staden inte längre är ett hinder, utan en möjlighet att välja en annan livsstil utan att försaka möjligheter, vare sig man vill bo i Sverige eller kanske till och med överväger att flytta till den franska landsbygden. För den som vill fördjupa sig i vilka stöd och möjligheter som finns, erbjuder EU exempelvis en praktisk verktygslåda för landsbygden.

Den ökade flexibiliteten som digitaliseringen medför öppnar dörrar för nya livsstilar, där man kanske kombinerar ett fast boende på landet med perioder av resande. För den som lockas av friheten att kunna ta med sig “hemmet” och arbetet ut på vägarna, kan det vara värt att undersöka olika mobila lösningar. För den som är intresserad av att utforska denna livsstil närmare, finns det goda möjligheter att få mer information om billiga begagnade husbilar och hur de kan underlätta ett flexibelt boende och arbete.

Resan mot ett helt uppkopplat Sverige fortsätter. Utmaningar återstår, särskilt för att nå de allra mest avlägsna hörnen av vårt land. Men riktningen är tydlig och insatserna är avgörande. Att säkerställa att hela Sverige, inklusive våra fantastiska landsbygder, har tillgång till snabbt och stabilt bredband är inte bara en teknisk fråga – det är en investering i en levande landsbygd, i regional balans och i ett Sverige där alla har möjlighet att delta och utvecklas, oavsett var man väljer att bo.