En jämförelse med Europa
Den svenska landsbygden ses ofta som en rak motsats till storstaden och den politiska debatten är ofta präglad av en motsättning mellan landsbygd och stadsmiljö. Landsbygden beskrivs dessutom ibland på ett mindre smickrande sätt i media, med nidbilder av hur människor på lands- och glesbygden lever och verkar. Storstaden blir därmed normen.
Är tudelningen lika stor i Europa?
I Europa såg man länge på landsbygden som en region i stort behov av stödinsatser. Detta i ett led i att kompensera för en svag tillväxt och ännu svagare utveckling. Under de senaste tio åren har det dock skett en hel del förändringar inom lantbrukspolitiken. Det gäller inte bara i Europa och inom EU, men också i Sverige.
EU:s regionala utvecklingsperspektiv, ESDP, är resultatet av en process som pågått i många år. En process i vilken EU:s olika kommissioner och medlemsländer har varit med och diskuterat utvecklingen i Europa.
Gemensamma målsättningar för alla medlemsländer
Det man har kommit fram till är en enad målsättning om en hållbar och balanserad utveckling av EU:s territorium. Tre fundamentala målsättningar har tagits fram; tre målsättningar man anser att alla regioner i EU bör klara av att uppnå. Det handlar om social och ekonomisk kohesion, skötsel och skydd av kulturarv och naturresurser samt en mer balanserad konkurrenskraft. Dessa målsättningar gäller för det europeiska territoriet.
Konkreta mål för landsbygdens utveckling
– Varje land ska eftersträva ett nytt förhållande mellan landsbygd och stad
– Varje land ska eftersträva en bredare branschutveckling och främja partnerskap
– Varje land ska sträva efter mångsidighet, självständighet och effektivitet på landsbygden
– Varje land ska eftersträva ett mer integrerat synsätt på stad och landsbygd och möjliggöra samarbete
– Varje land ska eftersträva en likvärdig grunduppsättning av service och tjänster
Landsbygdspolitik snarare än jordbrukspolitik
Hållbara arbetsmarknadsregioner är nyckelbegrepp, där partnerskap mellan landsbygden och omkringliggande städer är högt prioriterat. Något som även fått stort fokus i EU:s arbete för den rumsliga utvecklingen i Europa. Ett arbete som manifesteras i det europeiska policydokument som presenterades redan 1999.
Tre år tidigare, 1996, formulerades dessutom ett antal krav och idéer i den europeiska landsbygdskonferensen deklaration. Här handlar det till stor del om hur jordbrukspolitik ska kunna bli mer av en landsbygdspolitik. I deklarationen står de tre nyckelorden diversifiering, hållbarhet och sektorsintegrering står i fokus.
Den rumsliga aspekten
Genom att ge såväl jordbruks- som regionalpolitiken en alltmer tillväxtinriktad framtoning har debatten om stad och landsbygd blivit än mer intensifierad. Den rumsliga utvecklingsaspekten har utvecklats både i Europa och inom EU. Den ensidiga synen på vad som anses vara en centralort kontra omland har tonats ner, och man tittar snarare på regionerna som helhet och menar att det inom en och samma region kan finnas flera centralorter.